Vinnova-pengar till projektet ''Innovationsmotorer''

Medtech4Health-projektet "Innovationsmotorer" har beviljats 4 miljoner av Vinnova för första fasen. Projektet leds av Swedish Medtech och syftet är att utveckla samarbetet mellan sjukvård och företag när det gäller utveckling och införande av medicintekniska produkter, processer och metoder.

Extramedel via Regeringens samverkansprogram

Regeringen sköt i forsknings- och innovationspropositionen till extramedel för att stärka Sverige inom de områden som täcks av de fem så kallade samverkansprogrammen. I en första omgång har 700 miljoner fördelats. 

Ett av samverkansprogrammen är Life Science. Rent praktiskt har Life Science-pengarna gått till utvalda projekt inom de två strategiska innovationsprogrammen Swelife och Medtech4Health. Medtech4Health har beviljats medel för två projekt varav ett leds av Swedish Medtech. Projektet kallas Innovationsmotorer och har beviljats 4 miljoner kronor för första fasen av projektet. 

Innovationsmotorer ska gå före och skapa tydligare samverkansformer mellan vården och företagen

Projektet ska utveckla samarbetet mellan sjukvården och företag när det gäller utveckling och införande av medicintekniska produkter, processer och metoder genom att Swedish Medtech påbörjar ett tätare samarbete med bl a några landsting. I detta projekt är sjukvården en motor för utveckling av en innovativ vård med patientnytta och en konkurrenskraftig medicinteknisk sektor.

Syftet med projekt är att bättre använda den kunskap och erfarenhet som finns i sjukvården samt att förbättra samverkan för att stärka sektorns roll som motor för utveckling av nya metoder och produkter. Projektet ska arbeta med   

  • systematiskt identifiera behov och problem samt hitta konkreta möjliga lösningar på dessa, och att
  • skapa tydliga och transparenta samarbetsformer för att öka upptaget av innovationer från olika delar av sektorn och samhället – företag, akademi, personal. 

Bakgrunden till projektet

En viktig förutsättning för innovationskraft inom medicinteknikområdet historiskt har varit en högkvalitativ sjukvård och forskning som samverkar med näringslivet för att introducera nya teknologier. Undersökningar gjorda av bl.a. Statistiska centralbyrån (SCB) visar dock att vårdens samarbete med externa aktörer är betydligt mindre vanligt än med interna aktörer. Av SCB:s undersökning framgår även att de verksamheter som samarbetar med externa aktörer är mer framgångsrika i sitt innovationsarbete än de som inte gör det.

För att stimulera till löpande utvecklingsarbete i vården är det viktigt att systematiskt identifiera behov och problem samt hitta konkreta möjliga lösningar på dessa. Utan detta riskerar Sverige tappa mark både vad gäller utveckling i vård och i näringsliv. De med bäst kunskap om vårdens problem och utmaningar är vården själva men lika väl som att ta tillvara utvecklingskraften i vården, ska utvecklingskraften hos andra parter, såsom forskare hos företag och akademi, tillgängliggöras vården och patienterna. Sett ur detta perspektiv kan även sjukvården bli en resurs som möjliggör och stödjer utveckling av ett växande och konkurrenskraftigt företagande och näringsliv i Sverige.

Stor potential finns

Det finns potential till förbättring i vårdens processer vad gäller implementering av produkter (inkl. tjänster) och metoder. Hur vägen ser ut för en ny och innovativ produkt för att bli en del av en innovativ diagnostik eller behandlingsmetod varierar idag beroende på t.ex. produktens pris, huruvida den upphandlas eller ej, om den finns i det nationella förmånssystemet, CE-märkningens krav på kliniska studier, eventuella genomförda metaanalyser eller HTA-rapporter, hur välkänd den är, etcetera. Omfattningen, användningen och förekomsten av underlag för beslut i vården varierar stort mellan produktgrupper, men även mellan olika regioner, landsting och kommuner.

Samtidigt blir kraven på bättre beslutsunderlag från offentliga vårdutförare allt större vid köp av nya och innovativa produkter. Det finns idag ett strategiskt behov att förbättra processer för framtagande och användande av beslutsunderlag, såväl inom vården som hos företagen. Det handlar om att tydliggöra vilka underlag som behövs, vem som tar fram underlagen och hur man på bästa sätt använder sig av de expertkunskaper som finns i vård, företag och universitet och högskolor. Saknas tillräcklig evidens för en behandlingsmetod bör vården och företagen gemensamt ta fram denna. Detta är särskilt viktigt för medicinteknikområdet eftersom en inköpt implementerad produkt bör följas upp i eftermarknadsstudier. Även när en produkt anses färdigutvecklad sker utveckling; livscykeln för en medicinteknisk produkt uppskattas ofta till 18–24 månader och under denna tid kan kliniskt samarbete, kundklagomål och resultat från kliniska studier ligga till grund för hur en produkt utvecklas vidare.

logo

Besöksadress
Sveavägen 63, Stockholm

Postadress
Box 3601
103 59 Stockholm

Telefon 08-586 246 00 (vxl)

E-post info@swedishmedtech.se

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Är ditt företag medlem i Swedish Medtech har du möjlighet att ta del av vårt medlemsbrev, som skickas ut 11 gånger per år.